Mazda 626 – Tekniska data för alla 5 generationer

Mazda byggde fem generationer 626 mellan 1979 och 2002, där varje steg förfinade plattformen för mellanklassbehov. Första generationen etablerade grundläggande pålitlighet med enkla bensinmotorer, medan andra generationen bredade utbudet med dieselalternativ och hatchback-kaross för praktiskt bruk. Tredje generationen nådde höjdpunkten med 46 dokumenterade varianter och kombitillskott, vilket skapade en bred begagnatmarknad med god reservdelstillgång. Fjärde generationen fokuserade på konstruktionskvalitet och rostbehandling, synligt i hur många exemplar fortfarande rullar. Femte generationen höjde komfortnivån och toppeffekten till 170 hästkrafter men introducerade mer elektronik som kräver underhåll. Varje generation erbjöd både bensin och diesel, där de lägre effektnivåerna (60–90 hk) prioriterade bränsleekonomi medan toppmodellerna (140–170 hk) tilltalade sportiga köpare. Plattformsutvecklingen följde Mazdas globala strategi för hållbara mellanklassbilar, och den långa produktionstiden per generation skapade mogna konstruktioner med kända svaga punkter. Kombiversionerna från tredje generationen och framåt är särskilt eftertraktade för lastutrymme kombinerat med japansk driftsäkerhet. Övergången från andra till tredje generationen markerade den största tekniska språnget med förbättrad chassistyvhet och säkerhetsstruktur.

Mazda 626 såldes brett i Europa och blev en vanlig syn på svenska vägar som praktiskt familjealternativ till Volvo 740 och Toyota Carina. Modellen etablerade rykte för låga driftkostnader och god rostbehandling från fjärde generationen, vilket gör den relevant på dagens begagnatmarknad för värdemedvetna köpare. Tredje och fjärde generationens kombiversioner är eftertraktade för vardagspendling med måttlig bränsleförbrukning.