För 140 år sedan lämnade en ingenjör i Mannheim in en patentansökan som kom att förändra världen. Den här artikeln följer vad som hände därefter: fusioner, krig, Wirtschaftswunder och den omställning till elbil som pågår just nu.

Den 29 januari 1886 skickade Karl Benz in ansökan om patent nummer 37435 till kejserliga patentverket i Berlin. Uppfinningen hette ”Fahrzeug mit Gasmotorenbetrieb”, alltså ett fordon som drivs av en gasmotor, och dokumentet räknas som bilens födelsebevis. Trehjulingen hade en encylindrig fyrtaktsmotor på under en hästkraft och kom upp i omkring 16 km/h. Efter dagens mått var den närmast oanvändbar. Ändå började allt där.

Den som bor i Tyskland och kör en BMW, en Mercedes eller en Golf lever med resultatet varje dag, från autobahn till verkstadsbesök. Därför lönar det sig att känna historien: varför Audi har fyra ringar, varför Porsche-märket föddes i österrikiska Gmünd och varför dieselbilen tappade sitt grepp om det tyska bilägandet. Siffrorna om nutiden kommer från Kraftfahrt-Bundesamt (KBA), den tyska motsvarigheten till Transportstyrelsen, och årtalen från tillverkarnas egna historieavdelningar och uppslagsverk.

Vad hände den 29 januari 1886?

Benz var ingen ensam tinkerare i ett garage. Han ledde sedan 1883 Benz & Cie., en liten motorfabrik i Mannheim, och det var där han satt och byggde en vagn med en encylindrig motor på 954 kubikcentimeter, cirka 0,75 hästkrafter. Patentansökan lämnades in i januari och patentet beviljades den 2 november 1886. Enligt tysk patenträtt gäller skyddet från ansökningsdagen, och det är därför Mercedes-Benz räknar den 29 januari som biltillverkningens startdatum.

Fordonet var primitivt. Det saknade ratt och styrdes med ett vertikalt handtag, och toppfarten låg kring 16 km/h. Den första offentliga provkörningen skedde sommaren 1886 i Mannheim. Benz hade ändå ett problem som inget patent löser: ingen ville köpa bilen. Den förste kunden dök upp först omkring 1888.

Patent 37435: vad säger bilens födelsebevis?

Patentet utfärdades som ett så kallat Reichspatent, ett kejserligt tyskt patent. Ansökan stod i Karl Benz eget namn (”Karl Benz in Mannheim”), inte i firmans. Dokumentet är i dag ett av de mest omskrivna i tysk industrihistoria, men innehållet är torr teknik: ett fordon med gasmotor, inget manifest. Det är en bra påminnelse om att stora genombrott ofta ser ut som vanligt pappersarbete när de sker.

TYSK TERM: Reichspatent (DRP) 37435

Reichspatent betyder kejserligt patent, förkortat DRP (Deutsches Reichspatent). Nummer 37435 avser Benz fordon med gasmotor. Ansökan inkom 29 januari 1886 och patentet beviljades 2 november samma år. Skyddet räknas från ansökningsdagen, inte från beviljandet.

Berthas resa 1888: den första långfärden

Söndagen den 5 augusti 1888 tog Bertha Benz ut en förbättrad Modell 3 ur verkstaden i Mannheim. Med sig hade hon sina två tonårssöner. Hon hade inte sagt något till maken i förväg. Målet var hennes mors hus i Pforzheim, ungefär 106 kilometer enkel resa. Bensinstationer fanns inte, och ingen karta visade var man kunde köra en bil.

Bränsle, ligroin, ett lätt lösningsmedel, köpte hon på apoteket i Wiesloch, Stadt-Apotheke, vilket ofta kallas världens första bensinstation. När bränsleledningen satte igen rensade hon den med en hårnål, och när en tändkabel gav kortslutning isolerade hon den med ett strumpeband. Så lyder den klassiska berättelsen, återgiven bland annat av Mercedes-Benz och Britannica. Hon telegraferade till Karl när hon kom fram till Pforzheim.

Siffran för hela resan varierar. Själva sträckan är cirka 100 kilometer åt varje håll, och Mercedes-Benz anger totalt omkring 194 kilometer eftersom hon åkte olika vägar fram och tillbaka. Det som gör resan historiskt är vad den visade: att Motorwagen klarade en lång färd på dåliga vägar, med en tonårspojke som medhjälpare och en hårnål som verktygslåda. Den gav bilen ett rykte som en vagn man kunde lita på. Modell 3 såldes från 1888.

Daimler i Bad Cannstatt: den parallella uppfinningen

Gottlieb Daimler, född 1834, var 51 år när Benz patent lämnades in. Han hade varit teknisk chef på gasmotorfabriken Deutz, där han tillsammans med konstruktören Wilhelm Maybach utvecklade snabbgående motorer. Efter att ha lämnat Deutz 1881 startade han 1882 en egen verkstad i ett ombyggt växthus i Bad Cannstatt utanför Stuttgart.

Synsättet skilde sig från Benz. Benz ville bygga en komplett bil från grunden. Daimler ville ha en motor som passade i allt som rör sig: vagnar, båtar, cyklar, senare flygfarkoster. Hans Reitwagen från 1885 räknas som världens första motorcykel, och 1886 byggde han om en hästdragen vagn till motorvagn, den så kallade Motorkutsche. Något separat vagnspatent från augusti 1886 finns inte; hans patent gäller motorn.

Daimler dog den 6 mars 1900. Namnet Mercedes kom in via den österrikiske affärsmannen Emil Jellinek, som 1900 beställde bilar på villkor att de bar namnet efter hans dotter Mercédès. Den första Mercedes 35 PS levererades 1901, och namnet registrerades som varumärke 1902.

Fusionen 1926: Mercedes-Benz blir ett varumärke

I början av 1920-talet var båda företagen illa ute. Hyperinflationen hade slagit undan marknaden för bilar. De två konkurrenterna ingick först ett samarbetsavtal 1924 och gick formellt samman den 28 juni 1926 till Daimler-Benz AG med säte i Stuttgart. Varumärket blev Mercedes-Benz, en kompromiss mellan två firmor som med lika stor rätt kunde kalla sig bilens uppfinnare.

Karl Benz, då 81 år, satt kvar i företagets tillsynsstyrelse. Han dog den 4 april 1929, ett halvår före Wall Street-kraschen. Att koncernen sedan blev en av världens stora premiumtillverkare hör till en senare del av berättelsen.

Varför började BMW med flygmotorer?

BMW grundades den 7 mars 1916 i München, då som Bayerische Flugzeugwerke, för att bygga flygmotorer åt militären. Namnet Bayerische Motoren Werke kom 1917, när företaget tog över Rapp Motorenwerke. Den första stora produkten var sexcylindriga raka flygmotorn BMW IIIa, som med Franz Zeno Diemer vid spaken satte höjdrekord på 9 760 meter den 17 juni 1919.

Därefter förbjöd Versaillesfreden tysk militär flygtillverkning, och firman fick snabbt hitta något annat. Det blev motorer, bromsar och till slut motorcyklar. Modellen R32 från 1923 hade en boxermotor, två cylindrar mitt emot varandra, monterad på längden med kardanaxel, och den principen finns kvar hos BMW:s motorcyklar än i dag.

Bilarna kom senare. BMW köpte 1928 fordonsfabriken i Eisenach, som byggde Austin Seven på licens under namnet Dixi. Den första bilen med BMW-märke, 3/15, kom 1929. Alltså: bilfabriken köptes 1928, men BMW som bilmärke började 1929.

VARFÖR FLYGMOTORERNA ÄNDÅ SPELAR ROLL

Flygmotorer bedöms efter effekt i förhållande till vikt, värmehantering och driftsäkerhet under hög last. Samma krav, låg vikt, jämn värmebalans och tillförlitlighet under hög last, brukar nämnas när man beskriver BMW:s bilar. Att det skulle vara en rak linje från 1916 till dagens sexcylindriga radmotorer är dock en tolkning och inget dokumenterat faktum.

Fyra ringar, fyra firmor: vad var Auto Union?

Audis logotyp har fyra sammanlänkade ringar. Förklaringen: den 29 juni 1932 gick fyra sachsiska tillverkare, Audi, DKW, Horch och Wanderer, samman i Auto Union AG med säte i Chemnitz. Förhandlingarna förmedlades av Sächsische Staatsbank. Alla fyra hade det svårt under depressionen, främst Audi och Horch, medan DKW var den framgångsrikaste och världens största motorcykeltillverkare.

August Horch startade sitt märke 1899 i Köln och flyttade 1904 till Zwickau. 1909 grundade han Audi efter en konflikt med sin egen styrelse. DKW byggde tvåtaktsmotorcyklar och småbilar, och Wanderer växte ur en cykelfabrik. Under 1930-talet dominerade Auto Union Grand Prix-racing med Silverpilarna Type A till D, mittmotorbilar som konstruerats på Ferdinand Porsches ingenjörsbyrå i Stuttgart.

Andra världskriget slog hårt mot verksamheten, och efter kriget hamnade fabrikerna i den sovjetiska zonen. Auto Union grundades på nytt 1949 i Ingolstadt. Volkswagen tog över en majoritet 1964 från Daimler-Benz och ägde allt 1966, och Audi-märket återlanserades 1965. 1969 följde sammanslagningen med NSU. Horch hade då varit borta sedan 1958 och DKW:s personbilsmärke lades ned 1966. Ringarna finns kvar på varje Audi från Ingolstadt, Neckarsulm, Győr och San José Chiapa.

Folkbilen: hur Ferdinand Porsche konstruerade Bubblan

Volkswagen grundades den 28 maj 1937 av Deutsche Arbeitsfront (DAF), nazistpartiets arbetarorganisation, under namnet Gesellschaft zur Vorbereitung des Deutschen Volkswagens mbH. Ferdinand Porsche, då 61, fick i uppdrag att konstruera en bakmotordriven, luftkyld familjebil för fyra vuxna som klarade 100 km/h på de nya motorvägarna och kostade under 1 000 riksmark, målpriset var 990. Projektet var från början politiskt, och KdF-Wagen, ”Kraft durch Freude”-bilen, fungerade som propaganda.

Porsches byrå i Stuttgart hade startats 1931. En fabrik byggdes i Wolfsburg. Någon civil leverans av KdF-Wagen skedde aldrig, och bara några hundra bilar hann byggas före 1945. Kübelwagen, den militära terrängbilen, var en separat modell, Type 82, och ingen direkt version av den civila bilen.

1945 kom fabriken under brittisk kontroll. Under major Ivan Hirst startade serietillverkningen den 27 december 1945, och vid årsskiftet hade 55 bilar byggts. Under 1946 låg takten kring 1 000 bilar i månaden. Bubblan (Käfer på tyska) tillverkades 1938 till 2003 i sammanlagt 21 529 464 exemplar, och den sista rullade av bandet i Puebla i Mexiko den 30 juli 2003. Räkningen inkluderar inte ungefär 600 bilar från före kriget.

Gmünd 1948: så föddes Porsche-märket

Sommaren 1948 var familjen Porsches läge osäkert. Ferdinand Porsche hade suttit fängslad i Frankrike från december 1945 till augusti 1947 och släpptes mot borgen. Sonen Ferry, 38, hade redan 1944 flyttat familjens konstruktionsbyrå till Gmünd i Kärnten för att komma undan bombningarna. Där fanns ett litet team, reservdelar från Volkswagen och Ferrys idé om en sportbil under familjenamnet.

Den 8 juni 1948 fick prototypen sitt allmänna körtillstånd. Chassinummer 356-001: en fyrcylindrig boxermotor på 1 131 cc och 35 PS (26 kW), placerad framför bakaxeln, rörram, karosseri i aluminium formhamrat av Erwin Komenda och drivlina från Bubblan. Tjänstevikten var 585 kg. Bilen visades upp på ett schweiziskt Grand Prix och tog ungefär en vecka senare en klassseger i Innsbruck, ofta daterad till 11 juli 1948.

FRÅN GMÜND TILL ZUFFENHAUSEN

1950 flyttade tillverkningen till Zuffenhausen, en stadsdel i Stuttgart, i lokaler som hyrdes nära karossbyggaren Reutter. När 356:an ersattes av 911:an 1965 hade drygt 76 000 exemplar byggts, ungefär 76 300. Varje 911 är en släkting till aluminiumbilen som fick körtillstånd en sommardag 1948. Historien om 911:an finns i Porsche 911: sex decennier.

Hur återuppbyggde Wirtschaftswunder bilindustrin efter 1945?

Förbundsrepubliken bildades i maj 1949. Fyra år tidigare hade industrin legat i ruiner. I Wolfsburg, Stuttgart, München och Zwickau var fabriker bombade eller demonterade. BMW:s München-anläggning låg i den amerikanska zonen och bilfabriken i Eisenach i den sovjetiska. Auto Unions fabriker i Sachsen hamnade i det som blev Östtyskland.

Perioden från omkring 1950 till 1963 kallas Wirtschaftswunder, det ekonomiska undret. Motoriseringen i Västtyskland går att följa i ett enda mått, bilbeståndet: det växte från 515 608 personbilar 1950 till 4,07 miljoner 1960. Volkswagen blev vardagsbilens tillverkare, Mercedes-Benz byggde upp Untertürkheim igen, och BMW var nära konkurs 1959 tills Herbert Quandt tog kontroll i december samma år och finansierade Neue Klasse, som kom 1961 och lade grunden för märkets moderna sedaner.

Dagens koncerner: vem tillverkar tyska bilar nu?

Efter decennier av sammanslagningar domineras den tyska industrin av tre stora aktörer. Volkswagen Group äger bland annat Volkswagen, Audi, Porsche, Škoda, Seat/Cupra, Bentley och Lamborghini. BMW Group äger BMW, Mini och Rolls-Royce. Mercedes-Benz Group tillverkar Mercedes-personbilar och skåpbilar; lastbilsverksamheten knoppades av och börsnoterades i december 2021 som Daimler Truck. Opel ingår numera i Stellantis.

VW-koncernens storlek är svår att ta in. 2024 levererade den 9 027 424 fordon och hade i genomsnitt 682 724 anställda, räknat med de kinesiska joint ventures. Antalet tillverkade fordon, också med joint ventures, var 8 953 693.

September 2015: vad gick sönder i dieselskandalen?

Den 18 september 2015 utfärdade den amerikanska miljömyndigheten EPA en överträdelseanmälan mot Volkswagen. I ungefär 482 000 dieselbilar på den amerikanska marknaden fanns mjukvara som kände av testcykeln och bara då aktiverade avgasreningen. På vanlig väg släppte bilarna ut upp till 40 gånger mer kväveoxider än tillåtet. VW erkände den 22 september. Aktien föll med ungefär en femtedel redan på första handelsdagen, 21 september. Efter bara en vecka berättade koncernen att omkring 11 miljoner fordon i världen berördes, de flesta i Europa.

VARNING: följderna blev större än Volkswagen

Skandalen följdes av skärpt EU-reglering, åtal mot ledande personer i Audi, VW och Porsche, återköp av berörda bilar och kostnader på tiotals miljarder för VW. Dieselns andel av nyregistreringarna i Tyskland har fallit kraftigt: 17,2 procent 2024 och 13,8 procent 2025, motsvarande cirka 395 000 bilar (−18,3 procent mot föregående år, KBA). Den som köper en begagnad diesel i Tyskland i dag prissätter alltså också en teknik vars popularitet vände efter 2015.

Vad säger siffrorna för 2025 om elbilsomställningen?

Tyskland registrerade 545 142 nya rena elbilar (BEV) under 2025, 43,2 procent fler än 2024 (KBA:s årsbalans, publicerad 6 januari 2026). Elbilarnas andel av nyregistreringarna blev 19,1 procent för helåret och 24,0 procent i mars 2026, då 70 663 elbilar registrerades. Räknar man laddbara hybrider (PHEV), 311 398 stycken, ihop med BEV blir andelen 30,0 procent. Bensin stod för 27,2 procent och diesel för 13,8. Totalt nyregistrerades 2 857 591 personbilar, en ökning med 1,4 procent. Den 1 januari 2026 fanns 2 034 260 elbilar i det tyska bilbeståndet på 49 486 487 personbilar, alltså 4,1 procent av parken.

Volkswagen-koncernens modeller tog de fem första platserna bland elbilarna: ID.7 (34 563 registreringar), ID.3 (31 938), ID.4/ID.5 (26 550), Škoda Elroq (25 426) och Škoda Enyaq (25 383). Tesla tappade 48,4 procent till 19 390 bilar och hamnade på nionde plats bland elbilsmärkena, 0,7 procent av alla nya bilar. BYD ökade med 706,2 procent men från en mycket låg nivå, med omkring 0,8 procent av marknaden.

Tillväxtsiffran på 43 procent behöver sättas i sitt sammanhang. Den jämförs mot ett svagt 2024 efter att köpbidraget Umweltbonus avskaffades den 17 december 2023. Jämfört med 2023 (524 219 elbilar) är ökningen till 2025 bara cirka 4 procent, ungefär 2 procent per år. Marknaden återhämtar sig men växer inte explosivt. Det nya statliga stödet gäller retroaktivt för förstagångsregistreringar från 1 januari 2026, och ansökningsportalen hos BAFA öppnade den 19 maj 2026. Stödet är inkomstprövat och höjs med antalet barn. Om tillväxten håller i sig när stödets första effekt har klingat av är frågan som Wolfsburg, München och Stuttgart har framför sig. Aktuell marknadsbild finns i rapporten om den tyska bilmarknaden.

Viktigaste slutsatserna

  • Reichspatent 37435, ansökt den 29 januari 1886 och beviljat den 2 november 1886, räknas som bilens födelsebevis.
  • Bertha Benz resa från Mannheim till Pforzheim i augusti 1888, cirka 106 km enkel väg, visade att Motorwagen klarade en längre färd.
  • Daimler-Benz AG bildades formellt den 28 juni 1926 i Stuttgart.
  • BMW grundades den 7 mars 1916 som flygmotortillverkare, och den första bilen med BMW-märke kom 1929.
  • Auto Union (29 juni 1932) förenade Audi, DKW, Horch och Wanderer, och Audis fyra ringar står för de fyra firmorna.
  • Volkswagen grundades den 28 maj 1937 av Deutsche Arbeitsfront. Bubblan byggdes fram till 2003 i 21 529 464 exemplar.
  • Körtillståndet för Porsche 356 nr 1 utfärdades den 8 juni 1948 i Gmünd.
  • 2025 registrerades 545 142 nya elbilar i Tyskland (+43,2 procent, 19,1 procent av marknaden), och elbilsbeståndet passerade två miljoner den 1 januari 2026.

Källor

  • Mercedes-Benz Group: historiskt material om DRP 37435, Bertha Benz, Daimler och namnet Mercedes.
  • BMW Group: företagets historia, grundandet den 7 mars 1916.
  • Audi AG: företagshistoria, Auto Union 1932 och sammanslagningen med NSU 1969.
  • Volkswagen Group: koncernhistoria, VW Newsroom (75 år av serietillverkning) och årsredovisning 2024.
  • Porsche AG: Porsche Newsroom och Porsche Museum om 356 nr 1 och körtillståndet den 8 juni 1948.
  • Kraftfahrt-Bundesamt (KBA): årsdata för 2025 (6 januari 2026) och fordonsbestånd per 1 januari 2026.
  • Britannica (Karl Benz, Bertha Benz) samt BAFA/BMUKN om det statliga elbilsstödet.

Relaterade artiklar

Den här artikeln är navet i historieavdelningen. Fördjupningar: